trött

Skulle jag försöka, kunde jag somna sittandes upprätt vid kontorsstolen i detta nu. Tröttheten ligger ständigt malande som en liten ond ande i min kropp, redo att närhelst jag bara för en sekund slappnar av ta över den. Sen: vips sitter jag sovandes vid skrivbordet och då kan inte ens den skickligaste av exorcister dra demonen ur mig. Hon står med käppar och väckarklockor och vrålar besvärjelser av typen "vakna ditt lilla helvetesluder annars får du sparken på fem röda", hon dunkar mitt huvud mot receptionsdisken men min andhämtning förblir jämn, mina ögonlock slutna.
Mer K.Affe...
/C